Släktens urstamfader har två söner som har fört släktnamnet Sylvan vidare. Vår del kallas Fosie Sylvan och den andra delen Ystad Sylvan. Dessa räknas som en egen släkt och här följer lite information om dem.
Den äldste stamfadern för denna släkt var visitören och köpmannen i Ystad, Jacob Andersson, som i sitt första äktenskap ( 1691 ) med Maren Thomasdotter hade sonen Per. Maren Thomasdotter var dotterdotter till Peder Nielsön Thustrup ( 1620 - 1679 ) vilkens far var Nils Pedersön Skoff, stamfader till äldre släkten Sylvan från Fosie.
Per Jacobsson ( 1693 - 1750 ) antog år 1709 namnet Sylvan efter sin mormors kusin Niels Christensson Sylvan ( Fosie ). Tanken var från början att Per skulle ägna sitt liv åt en karriär inom kyrkan och han började också med att studera teologi i Lund men avbröt dessa studier. Istället blev han inspektor på Bollerup och senare liksom sin far köpman i Ystad. Han gifte sig 1727 med Agnete Holm som var systerdotter till ovan nämnde Niels Christensson Sylvan.
Per och Agnete Sylvan hade bla sönerna:
- Otto Henrik, 1729 - 1794
- Jacob, 1730 - 1796
- Isak 1733 - 1783, (stamfar för äldre grenen)
- Olaus Abraham, 1735 - 1807
- Christian, 1740 - 1803 ( stamfar för yngre grenen)
Från Christian Sylvan stammar kanske den mest berömde av alla Ystad- Sylvanare nämligen borgmästaren i Ystad, Tage Ludwig Sylvan, 1801 - 1879. Under sin verksamma tid i Ystad lyckades han dels genom ett idogt arbete och dels genom ett lyckosamt giftermål med kommersrådet Lundgrens dotter skapa sig en stor förmögenhet. Han har gått till eftervärlden som en av sin tids stora donatorer. Bollerups lantbruksinstitut, stiftelserna Fridhem och Sorgenfri i Ystad är några av hans verk.
År 1992 bildade en gren av den äldre Ystadsläkten en släktförening med namnet "August och Gustafva Sylvans ättlingar" med säte i Helsingborg. Man har sedan starten 1992 hållit släktmöte vartannat år.
